Bilaga 3 Rapport från Nämnden för kyrkolivets utveckling

Nämndens arbete under innevarande mandatperiod inkl. en förteckning över de nomineringar Nämnden har gjort till olika organ

Instruktionens inledande bestämmelser Av nämndinstruktionen som trädde ikraft den 1 dec 2003 framgår bland annat att Nämnden för kyrkolivets utveckling självständigt ansvarar för verksamhetens omfattning och inriktning i enligt med vad som föreskrivits i kyrkoordningen och i instruktionen. Dessutom beslutar Nämnden självständigt om användningen av för Nämnden ändamålsdestinerade resurser. Den får också självständigt disponera de anslag som har blivit anvisade för Nämndens verksamhet.

Uppgifter enligt instruktionen Nämnden har som uppgift att stödja stiften i deras verksamhet med att främja församlingarnas arbete med den grundläggande uppgiften att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Nämnden skall också stödja Kyrkostyrelsen i dess uppdrag rörande frågor inom Nämndens ansvarsområde. För detta arbete skall Nämnden följa och analysera förändringar i kyrka och samhälle. […]

Åren 2003–2004

För åren 2003-04 krympte den ekonomiska ramen med 20 procent, vilket för Nämndens verksamhetsområde innebar ytterligare minskning med cirka 7 mkr utöver de 8 mkr som redan skurits i detaljbudgeten för 2002. Anslagsminskningen fick till följd att verksamheten inom undervisning och utbildning prioriterades. Därmed försenades gudstjänstarbetet, policydokumentet om kyrkorummet och arbetena med predikan och församlingssången. Inom diakoni och samhällsansvar prioriterades de nationella uppdragen/centrumbildningarna, social ekonomi, hållbar utveckling och integration.

Så var läget inför den nya mandatperioden hösten 2002. Den minskade ramen för 2003 medförde en minskning med två tjänster inom verksamhetsområdet Diakoni och samhällsansvar. Arbetet inriktades på att hålla kontakt med departement och olika samverkanspartner i kyrka och samhälle, att bevaka och analysera utvecklingen samt att vara samtalspartner för stiften.

GUDSTJÄNST

Under mandatperioden har Nämnden reviderat instruktionerna för Svenska kyrkans gudstjänstråd och Svenska kyrkans musikråd till att få inriktningen att de respektive råden ska vara ett rådgivande organ i förhållande till Nämnden och inte bedriva egen verksamhet.

I samband med Birgittajubileet ställde sig Nämnden bakom projektet ”Birgitta i musik och liturgi”. Genom projektanslag under tre år har nationell nivå medverkat till att stärka pilgrimsarbetet i Svenska kyrkan.

Ett kyrkomusikaliskt rådslag genomfördes i Lund under rubriken ”Vad vill vi med all kyrkomusik?”

Kubaprojektet har slutredovisats. Det har varit ett samarbetsprojekt MUNGLO (Musik/UNGdom/GLObalisering) med utbyte mellan Sverige och Kuba där musik och gudstjänst stått i fokus. Projektet MusikBibel 2000 har avslutats i och med framförandet av musikalen Rebecka i september 2005. I juni 2005 fastställdes ett psalmbokssupplement för Svenska kyrkan, Psalmer i 2000-talet.

Projektet Visuell gudstjänst syftade till att utarbeta en kyrkohandbok på teckenspråk efter ett beslut i 1993 års Kyrkomöte. Ett första förslag remitterades 1997 internt bland kyrkans teckenspråkiga personal. Ett andra förslag för provanvändning och bred remissomgång omfattade mer än två år och avslutades i juni 2001. Nämnden beslöt slutföra arbetet och lät filma ett slutförslag våren 2002 för överlämning till Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet. Projektet avslutades under 2003 i och med att teckenspråkiga gudstjänstordningar för kyrkliga handlingar överlämnades till Kyrkomötet. Nämnden fick i mars 2004 slutrapporten från projektet Visuell gudstjänst.

Från nationell nivå arrangeras ofta överläggningar med stiftshandläggare. I oktober 2004 erbjöds stiftshandläggare för gudstjänstfrågor en forskningskonferens ”Gudstjänst och relevans”.

Under pågående projektarbeten möter Nämnden projektens handläggare för muntliga delrapporter och samtal. I år avslutas projektet Gudstjänst med få deltagare i stora gudstjänster, som i dagligt tal kallas ”Små gudstjänster i stora rum”. Nämnden avslutar även projektet Gudstjänst i mångkulturell miljö, som benämns ”Gudstjänst i mångfald”.

UNDERVISNING

För åren 2004-2006 är barn/unga/konfirmandfrågor prioriterat område på nationell nivå. Under våren behandlar Nämnden ett förslag till Riktlinjer för konfirmandarbetet, som är en del av projektet Konfirmand i Svenska kyrkan. ”Ungdomars livsvillkor och värderingar – sammanställning och diskussion av studier från 2000-talet” av Mia Lövheim är ett annat parallellprojekt som publicerades i höstas. I samverkan med stiften genomförs ett informationsprojekt som ska bidra till förståelsen av vad konfirmandarbetet innebär. Konfirmandprojektet föregicks av rapporten Konfirmanden i fokus med inventering av behov, utvecklingsidéer och samverkansmöjligheter i stiften när det gäller konfirmandarbetet. Inventeringen sammanfattas i tolv punkter.

De barn som föds under 2006 kommer att inbjudas till konfirmation år 2020 i Svenska kyrkan. Från nationell nivå har årliga inspirations- och framtidsseminarier för konfirmandarbetet arrangerats. Vid dessa mötesplatser erbjuds redskap för hur man på hemmaplan kan fundera vidare på vad som sker nu och framöver i samhället och hur det påverkar unga människor och konfirmandarbetet. Avsikten med seminarierna är framför allt att inspirera till ett lokalt teologiskt och pedagogiskt utvecklingsarbete.

Projektet ”Konfirmander med särskilda behov” kunde trots en kort projekttid notera förändringar i positiv riktning. Arbetet utmynnade i ett nummer av Mitt i församlingen (Mif), 2003:1, ”Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov.” I höstas mottog Nämnden slutrapport från projektet.

Tidningen Confirmare, som har producerats varje år sedan 1994, då nya riktlinjer för konfirmandarbetet antogs, är ett verktyg för att värva nya konfirmander och ett stöd till stiftens konfirmandarbete.

UTBILDNING

Hösten 2004 fastställde Nämnden projektbeskrivning för Utredning av Svenska kyrkans uppdrag på högskolan – förutsättningar och förslag till framtida strategier. Projektet avslutas under våren.

”Rekrytering i Svenska kyrkan” är ett treårigt projekt som Nämnden beslöt att genomföra med start i februari 2002. Projektet har syftat till att öka insatserna avseende rekrytering till Svenska kyrkans grundkurs, de fyra profilutbildningarna och till tjänst i Svenska kyrkan. Nämnden har hållits fortlöpande underrättad om arbetet, som nu presenteras i rapporten ”I anspråk tagen”.

Nämnden har fått slutrapport från projektet ”Lärardagar” som pågått under åren 2000-2003.

Med anledning av utredningarna ”Översyn av de kyrkliga utbildningarna” och ”Prästutbildning i förändring” beslutade Nämnden om en dialog- och samtalsmodell som remissförfarande för ÖSUT. Utredningarna remitterades till 155 instanser och i oktober 2003 kom slutrapporten av remissammanställningen. I december 2003 utsåg Nämnden sitt arbetsutskott att ingå i styrgruppen för arbetet med utbildningsfrågorna, som även består av personer från Kyrkostyrelsen och Biskopsmötet. Kyrkostyrelsen har till Nämnden överlämnat frågan om församlingspedagogerna, ett uppdrag från Kyrkomötet 2003. Nämnden överlämnade i sin tur ärendet till styrgruppen för beredning. Nämnden har informerats om innehållet i rapporten ”Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete i Svenska kyrkan”. Nämnden menar att rapportens frågor kan bli besvarade inom ramen för rekryteringsprojektet, en obligatorisk kyrkoherdeutbildning och en förändrad utbildningsorganisation. Hösten 2003 förelåg studien ”Den pastorala profilutbildningen”, som handlar om förutsättningar och möjligheter till att bedriva Pastoralinstitutet i Uppsala inom Sigtuna folkhögskolas ram. Nämnden överlämnade studien till ÖSUT/PUF-arbetet.

Med anledning av organisationsförändringar antog Nämnden en ny stadga för Svenska kyrkans pastoralinstitut att gälla från den 1 januari 2003. Efter revision 2002 fastställde Nämnden ett nytt reglemente för Dispenskommittén.

Styrgruppen för EFU

Styrgruppen för EFU (En Förändrad Utbildningsorganisation) hade sitt första sammanträde i mars 2004 med deltagare från Nämnden för kyrkolivets utveckling, Biskopsmötet och Kyrkostyrelsen. I december 2003 fastslog Kyrkostyrelsen direktiv för Styrgruppen,

”- initiera en utredning av frågorna kring förväntningar, krav, yrkesidentitet m.m. för musiker, pedagoger och diakoner så att dessa får samma genomlysning som prästprofessionen fått. Det behövs en grundläggande reflektion kring uppgifter, kompetens, identitet och förväntningar som sedan får sin fortsättning i tänkbara pedagogiska modeller, som svarar mot de grundläggande synsätt på lärande som remissinstanserna är överens om. Utredningen bör ta tillvara på det material som redan finns i det arbetet som gjorts hittills, men också fördjupa frågeställningarna kring vad som är gemensamt och vad som skiljer de olika professionerna åt.”

I maj 2004 presenterade pastoralinstituten sin skrivelse angående Prästutbildningens förnyelse och styrgruppen beslöt

♦ att uppdra åt pastoralinstituten att snarast möjligt inleda försöksverksamhet i olika former med tonvikt på samverkan med universitet/högskolor, stift och församlingar. Möjligheter att utveckla gemensamma utbildningsmoment med andra yrkeskategorier bör undersökas.

♦ att uppdra åt pastoralinstituten att utifrån detta försöksarbete utarbeta förslag till ett genomarbetat prästutbildningsprogram.

♦ att tillstyrka att äskade medel för deltids projekttjänster för utveckling av prästutbildningen beviljas.

♦ att initiera utarbetandet av ett förslag på dokument som beskriver de krav och förväntningar som kan ställas för behörighet att bli prästvigd i Svenska kyrkan.

♦ att ta initiativ som möjliggör att prästkandidater kan deltaga i utbildning som drivs i pastoralinstitutets regi utan att ha formell behörighet.

I september 2004 fick Vårsta diakonigård 300 000 kr för att bedriva karitativ profilutbildning på halvfart. Samtidigt med utbetalningen begärdes en utförligare projektbeskrivning. När det gäller kantorsutbildningen begärde fyra folkhögskolor 2,2 mkr m.h.t. de ekonomiska villkoren, och styrgruppen hänsköt frågan om tilläggsanslag till Kyrkostyrelsen. I oktober 2004 avslog styrgruppen Jämshögs begäran om extra anslag om 150 000 kr. Utbildningsenheten fick i uppdrag att påbörja processen med att göra övergripande målskrivningar för de tre kyrkliga utbildningarna – diakon, församlingspedagog och musiker. Dessutom skulle enheten komma med förslag till en förkortad målskrivning och kursplan för kantorsutbildningen.

Styrgruppen har beviljat och godkänt utbildningar och utbildningsbidrag till olika utbildningsinstitutioner. Planen för Kantorsutbildningen har omarbetats. När det gäller kyrkomusikerutbildningen har en arbetsgrupp utarbetat ett förslag till en modell för kyrkomusikerutbildning.

I samverkan med Uppsala universitet har Diakonivetenskapliga institutet utformat ett förslag till teol. kand-examen (120 p) med diakonivetenskaplig inriktning. Styrgruppen beslutade om generell dispens för de studenter som påbörjar den utbildningen hösten 2006. Dispensen avser befrielse från godkänd fackutbildning för karitativ profilutbildning.

Styrgruppen beslutade våren 2005 om en utvärdering av diakonutbildningarna. Hur har relationen mellan folkbildning och akademi förändrats vid jämförelse med tidigare utbildning? Har nyutbildade diakoner mer teoretisk orientering och mindre erfarenhet av Svenska kyrkan än tidigare?

En arbetsgrupp tillsattes för utveckling av de församlingspedagogiska uppgifterna med uppgift att bl.a. analysera den församlingspedagogiska/religionspedagogiska kompetens som församlingen behöver.

Ett arbete pågår för att skapa en s.k. kyrkointendentutbildning, och styrgruppen önskar att målgruppen vidgas till att omfatta även yrkesverksamma kyrkvaktmästare.

I december 2005 överlämnades till styrgruppen en slutrapport i Prästutbildningsprojektet. Tre modeller för ”Utbildning till präst på religionsvetenskapligt program” på grund- resp. avancerad nivå presenterades. Styrgruppen beslutade bl.a. att ge Pastoralinstituten och Johannelunds Teologiska Högskola i uppdrag att genomföra försöksverksamhet utifrån lokala förutsättningar och i samarbete med stift och församlingar samt universitet och högskolor. Man beslutade också att Svenska kyrkan ska ställa krav på att religionspedagogik återinförs som ämne på universitetens teologiska institutioner samt att präststuderande beviljas dispens från Svenska kyrkans grundkurs under försöksperioden – om inte biskop begärt annorlunda.

Handlingsplan för sverigefinska rekryteringsfrågor

En arbetsgrupp har på uppdrag av Delegationen för sverigefinskt arbete utarbetat ett förslag till handlingsplan för sverigefinska rekryteringsfrågor. Arbetet har stått i nära kontakt med det nationella rekryteringsprojektet. Förslagen i handlingsplanen riktar sig till såväl Svenska kyrkan på nationell, regional och lokal nivå, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland på nationell nivå som de institutioner som är involverade i de kyrkliga utbildningarna både i Sverige och Finland.

DIAKONI

I januari 1997 initierades förstärkning och utveckling av diakonal verksamhet på nationell nivå. Syftet var att ta tillvara befintlig kompetens på några diakoniinstitutioner genom att lyfta ut viss verksamhet inom det diakonala området från SFRV (Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet), och därmed kunde verksamheten utvecklas genom tillförsel av ny kompetens. Även respektive institution skulle få en ny och/eller egen nisch genom verksamheten. För några institutioner innebar överenskommelsen överlåtelse av verksamhet som medförde att personal inom SFRV överflyttades till en institution som därmed blev arbetsgivare för denna personal.

De treåriga avtalen inleddes den 1 januari 1997, och avtal tecknades med

Vårsta – Svenska kyrkans kris- och katastrofarbete

Bräcke – Svenska kyrkans arbetslivscentrum

Fogdaröd – Svenska kyrkans centrum för brottsofferarbete

Ersta - familjerelationsfrågor/familjerådgivning/arbetshandledning/personalsjälavård

Stora Sköndal – Svenska kyrkans centrum för frivillighet och volontärverksamhet

Samariterhemmet – Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor

Strängnäs stift – teckenspråksarbete.

Av utvärderingen 1999 framgick att avnämarna haft goda erfarenheter av verksamheterna som till 99 procent uppfattats som nationella uppdrag. Uppdragsverksamheten sågs som mycket positiv genom att institutionernas miljö och kompetens tillvaratagits och utnyttjats. De som var negativa eller tveksamma till utlokaliseringen pekade på risken för dålig kontakt mellan institutionerna och kyrkokansliet eller att den nationella profilen skulle försvagas eller marginaliseras.

En förnyad utvärdering genomfördes 2001-02 med följande verksamheter:

Samariterhemmet – Handikappfrågor

Samariterhemmet – Andlig vård inom hälso- och sjukvården

Ersta – Familjerelationsfrågor/kyrkans familjerådgivning/arbetshandledning/personalsjälavård

Bräcke – Arbetslivscentrum

Stora Sköndal – Volontär i Svenska kyrkan

Vårsta – Kris- och katastrofarbete.

Utvärderingen visade att etableringen av de nationella uppdragen framstod som en process och ett dynamiskt sökande efter effektiva arbetsformer. Institutionerna genomförde kontinuerligt utvecklingsarbete kring uppdragen och integreringen av uppdragen i institutionernas verksamhet syntes tydligt på Samariterhemmet, Bräcke och Vårsta. Däremot var integreringen under bearbetning på Ersta och Sköndal. Under avtalsperioden 2004-06 har Svenska Kyrkans Unga övertagit verksamheten Volontär i Svenska kyrkan.

De nationella uppdragen har strategisk betydelse för Svenska kyrkan och medverkar till att kyrkan syns i samhället som aktör och medhjälpare. Verksamheterna har gjort Svenska kyrkan mera känd och bidragit till ett gott renommé inom stora delar av samhället. Avtalet med Ersta/familjerelationsfrågor/PREP löpte ut den 30 juni 2005. PREP-projektet genomförs nu av Sensus studieförbund som tar ett svenskt huvudmannaskap för konceptet och ansvarar för att sprida och utveckla PREP-arbetet i Sverige.

Innevarande avtalsperiod löper ut den 31 december 2006, och en förnyad utvärdering av de nationella uppdragen pågår.

I höstas presenterade Svenska kyrkans centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården rapporten ”Jag var sjuk och ni gav mig vård. Andlig vård i öppen vård”, som dokumenterar projektet Öppen vård. Projektet Öppen kyrka för alla, som handlar om tillgänglighetsfrågor, bedrivs inom Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor på Samariterhemmet. Inriktningen är att göra kyrkan alltmer tillgänglig för människor. Projektet överensstämmer med den av Riksdagen beslutade Nationella handikapplanen, där full tillgänglighet till offentliga lokaler krävs år 2010. Sedan 1993 är Nämnden genom Hörselrådet (Svenska kyrkans råd för döva och hörselskadade) medlem i IVSS (Internationaler Verband für Schwerhörigenseelsorge).

Vikten av ett fördjupat arbete kring integrations-, flykting- och asylfrågorna aktualiserades av Nämnden våren 2004. Nämnden menade att det bör finnas en samlad överblick och gedigen kunskap på nationell nivå som kan vägleda i Svenska kyrkans integrationsarbete. Ett år senare presenterades Nämnden en nyanställd handläggare för diakonalt utvecklingsarbete/ flykting- och integrationsfrågor. I juni samma år fick Nämnden rapport om SKR:s påskupprop för en humanare flyktingpolitik.

Normgivande mångfald, utvecklingspartnerskap inom Equal, är ett projekt hos Riks-EKHO som Nämnden stöder genom Församlingsförbundet. Projektet syftar till att i samarbete med arbetsgivare och fackliga organisationer öka jämställdhet och motverka diskriminering i arbetslivet pga. sexuell läggning. I särskilt fokus är arbetsplatser som kan kännetecknas av att de anger samhällsnormer – kyrka, polis och försvar.

Sedan 1997 har kyrkokansliet haft samordningsansvar för Svenska kyrkans miljövärn. Kyrkostyrelsen utsåg Miljövärnets referensgrupp som upplöstes 2002, och 2003 blev Nämnden styrorgan för diplomeringsarbetet för hållbar utveckling. Projektet Miljödiplomering avslutades under 2003 och den ena projektanställningen avvecklades. Tjänsten som miljösamordnare avsågs kvarstå, och i maj 2004 beslöt Nämnden att arbetet med miljö/ hållbar utveckling drivs vidare på nationell nivå. Miljödiplomeringen har nu överlämnats till stiften som ansvarar för utveckling och hantering. Svenska kyrkans miljövärn benämns numera Svenska kyrkans miljönätverk, och det är inte ett beslutande organ. ”Himlajordens bok”, för närvarande under utgivning, är en handbok för Svenska kyrkans arbete för en hållbar utveckling.

Om Svenska kyrkan ska vara ett salt i samhället måste resurser för samhällsbevakning finnas på nationell nivå. Detta konstaterade Nämnden 2003 med anledning av rapporten ”Vem har? Vem tar? Socialt ansvarstagande för individ, organisation och stat”, utgiven av Forum för Frivilligt Socialt Arbete.

”Själavård för utnyttjade” är ett projekt som Bräcke tillsammans med de tre sydliga stiften arbetat fram, och våren 2001 inbjöds nationell nivå att delta. Projektet inleddes hösten 2001, och nationell nivå har medverkat i styrgruppen genom kyrkokansliets handläggare. I samband med att Nämnden fick projektets slutrapport 2005 beslöts om en kartläggning av stiftens nuvarande arbete när det gäller utsatthet, kränkningar och utnyttjade med utgångspunkt i erfarenheterna från projektet. Nämnden fortsätter att följa det fortsatta själavårdsarbetet inom Svenska kyrkan genom projektet kring telefonsjälavård och utvärderingen av de nationella uppdragen och då särskilt beakta behovet av metodutveckling och fortbildning inom själavård.

En grupp med personer från Svenska kyrkan, Svenska Kyrkans Unga och Församlingsförbundet har utarbetat ett material, ”Mitt ibland oss” (2003), med grundläggande fakta om sexuella övergrepp, metoder att arbeta förebyggande och som erbjuder handlingsplan för hantering av sexuella övergrepp mot barn.

På uppdrag av Kyrkomötet tillsatte Nämnden en arbetsgrupp som tagit fram en vägledning för Svenska kyrkans bemötande av kvinnor som överväger eller har genomgått abort samt berörda män, ”När livet inte blir som vi har tänkt oss” (2005).

Som hjälp för församlingarnas arbete med barn etablerades en webbplats på Svenska kyrkans hemsida – Idétorg Barn – med exempel och idéer om hur man kan jobba med barn i församlingar, inspirationsmaterial, lästips och annat.

Nämnden har varit delaktig i arbetet för Föreningen för Rättvisemärkt, Sverige och varit företrädd vid årsmöten och i styrelsen. Ett avgörande möte ägde rum i december 2002 då föreningens styrelse inbjöd medlemsorganisationerna för att gemensamt diskutera Rättvisemärkts (Föreningens och Bolagets) framtid.

MINORITETSSPRÅK

Enligt sin instruktion ska Nämnden utse en Delegation för finskspråkigt arbete. Representantskapet för finskspråkigt arbete nominerar enligt sin arbetsordning och Nämnden utser. Nämnden har 2003 fastställt ett nytt reglemente för Delegationen, och 2004 ett nytt reglemente för det nationella forumet för Svenska kyrkans sverigefinska arbete.

Nämnden har 2003 med tillstyrkan överlämnat till Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet ett förslag till ändring av ordalydelsen av den aronitiska välsignelsen i Den svenska kyrkohandboken på finska. Nämnden antog även förslaget till Finsk bönbok. Bönboken trycks som en del av Svenska kyrkans finska psalmbok. I mars 2004 överlämnade Nämnden slutversionen av Nya testamentet på lulesamiska, Ådå testamennta, till Kyrkostyrelsen. Nämnden var representerad vid de Samiska kyrkodagarna i juni 2004.

Inom Svenska kyrkans teckenspråkiga arbete, Dövkyrkan, har dövas möjligheter till inflytande och ansvarstagande varit en utmaning. År 1998 åtog sig Strängnäs stift uppdraget att driva det nationella samordnings- och utvecklingsarbetet. Ett år senare utsågs en arbetsgrupp med uppgift att återkomma till Nämnden med förslag till en demokratisk struktur för sitt arbete. Slutrapporten ”Demokrati i Dövkyrkan” remitterades i februari 2003. I april 2004 beslöt Nämnden att återta ansvaret för verksamheten för teckenspråkigt arbete.

TIDSKRIFTSUTGIVNING

Åren 2001-02 pågick en tidskriftsutredning inom ramen för verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling. Syftet var att finna de mest effektiva kommunikationsformerna och strategierna hållbara för en tioårsperiod. I uppdraget ingick också att se över kostnaderna för tidskrifts-utgivningen inom verksamhetsområdet. Nämnden beslöt att från halvårsskiftet 2003 lägga ned tidskrifterna ”Barn & Familj”, ”Aktuellt för konfirmandarbetet” samt ”Pedal” och istället starta utgivning av en pedagogisk tidskrift för barn-, ungdoms- och vuxenpedagogik. Dessutom skulle ett systerforum till den pedagogiska tidskriften introduceras på webben. Inför utgivningen av den nya pedagogiska tidskriften, ”24tretton”, fastställde Nämnden projektgruppens förslag till policydokument (2005). Kansliet fick i uppgift att fortsätta utgivningen av ”Mitt i församlingen” (Mif) till december 2003, men Nämnden beslöt i december 2003 om fortsatt utgivning av ”Mitt i församlingen” under år 2004. I april 2004 bejakade Nämnden fortsatt utgivning under år 2005. Emellertid beslöt Nämnden i oktober 2004 om nedläggning av Mif när 2004 års utgivning genomförts. Tidskriftsfrågan har under mandatperioden aktualiserats flera gånger.

NÄTVERK M.M.

Bland samarbeten kan nämnas nätverket feminism och liturgi, som är ett samarbete på nationell nivå mellan Svenska kyrkan och Kvinnor i Svenska kyrkan, bildningsförbunden Sensus studieförbund och Bilda samt Sveriges ekumeniska kvinnoråd.

Nämnden är medlem i Eurodiaconia, i vars styrelse kyrkokansliets tidigare diakonistrateg varit ledamot.

Ideellt forum har ansökt om utvecklingsbidrag och Nämnden har föreslagit Kyrkostyrelsen att bevilja ett bidrag för år 2005 med 200 000 kronor.

Möten mellan Församlingsförbundets arbetsutskott och Nämndens arbetsutskott har skett två gånger årligen, en gång på hösten och en gång på våren och omväxlande i Stockholm och Uppsala.

Samarbetsrådet EFS – Svenska kyrkan. Nämnden har varit involverad i arbetet med att revidera modellavtalet för samarbetskyrkor mellan EFS och Svenska kyrkan i syfte att anpassa samarbetsavtalet till den nya kyrkoordningen. Samarbetsavtalet är förankrat i såväl Kyrkostyrelsen som Biskopsmötet.

Med anledning av utredningen Svenska kyrkan och den andliga vården i kriminalvården föreslog SKR:s analysgrupp kring den andliga vården i kriminalvården (nuvarande NAV) att SKR har verksamheten hos sig. Kriminalvårdsstyrelsen önskar en part för överläggningar, vilket skulle kunna tillgodoses om SKR samordnar och tecknar avtal. År 2003 inleddes en ny mandatperiod för SKR:s programgrupp för Andlig vård inom kriminalvården och Nämnden utsåg fyra personer att representera den lutherska kyrkofamiljen.

Nämnden har under mandatperioden nominerat ledamöter till Svenska kyrkans representation i Sveriges Kristna Råd/Rådsförsamlingen – och Kyrkostyrelsen har beslutat.

NÄMNDENS NOMINERINGAR, REPRESENTATION I ANDRA ORGAN M.M.

Styrelsen för Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala.

Styrelsen för Svenska kyrkans pastoralinstitut i Lund.

Svenska kyrkans besvärsutskott.

Dispenskommittén.

Delegationen för sverigefinskt arbete.

Svenska kyrkans gudstjänstråd.

Svenska kyrkans musikråd.

Samarbetsrådet för andlig vård inom hälso- och sjukvården.

Rådet för Volontär i Svenska kyrkan.

SKR:s programgrupp för den andliga vården inom kriminalvården (NAV).

Svenska kyrkans råd för döva och hörselskadade (Hörselrådet).

Nordiska Kyrkliga Studierådet (NKS).

Evangelische Arbeitsgemeinschaft für Erwachsenbildung in Europa (EAEE).

Samarbetsrådet mellan Svenska kyrkan och EFS.

Styrelsen för Forum för Frivilligt Socialt Arbete.

(Kyrkostyrelsen har sedermera övertagit nomineringsförfarandet.)

Sveriges Kristna Råd (SKR). Rådsförsamlingen.

Styrelsen för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.

Stiftelsen Stora Sköndal. Direktionen.

Styrelsen för Hela Människan.

Styrgruppen för EFU.

Rådet för flykting- och invandringsfrågor (2002).

Regeringens råd för etnisk jämlikhet och integration (2003).

Intresseföreningen Nya Barntidningsförlaget (NBF).

Arbetsgruppen för skolfrågor.

Arbetsgruppen för högskolefrågor.

Arbetsgruppen för Demokrati i Dövkyrkan (DIDK).

(Arbetet avslutat.)

Arbetsgruppen för policydokument för kyrkorummet.

Internationaler Verband für Schwerhörigenseelsorge (IVSS)

REMISSARBETE

♦ Kommissionens direktivförslag om innehållet i flyktingdefinitionen och subsidiärt skydd, KOM (2001) 510 slutlig från Utrikesdepartementet. Nämnden har avgett remissvar i samarbete med Caritas, Rädda Barnen, Rådgivningsbyrån och SKR.(2002).

♦ Riktlinjer för andlig vård inom hälso- och sjukvården. Nämnden har avgett remissvar till Samarbetsrådet för andlig vård inom hälso- och sjukvården, SKR.(2002).

♦ Pedagogernas ställning i Svenska kyrkan. Kyrkostyrelsen inbjöd Nämnden att yttra sig över utredningen.

♦ Evangelisk-lutherskt arbete i Sverige på vissa minoritetsspråk – rapport från en arbetsgrupp inom Svenska kyrkans kyrkokansli. Kyrkostyrelsen inbjöd Nämnden att yttra sig över utredningen (2003).

♦ Kyrkan mitt i musiklivet. Kyrkostyrelsen inbjöd Nämnden att yttra sig över utredningen (2004).

♦ Socialdepartementets betänkande Äldrepolitik i framtiden. 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning.

♦ Utbildningsdepartementets betänkande Högre utbildning i utveckling – Bolognaprocessen i svensk belysning. Kyrkostyrelsen har begärt synpunkter (2004).

♦ Miljödepartementets rapport med underlagsrapporter Miljömålsrådets rapport Miljömålen – allas vårt ansvar. Kyrkostyrelsen har begärt synpunkter från bl.a. Nämnden (2004).

♦ Utbildningsdepartementets betänkande Skolans ansvar för kränkningar av elever. Kyrkostyrelsen har begärt synpunkter från Nämnden (2004).

♦ Miljödepartementets rapporter med anknytning till kontrollstationen för klimatpolitiken. Kyrkostyrelsen har begärt synpunkter från Nämnden (2004).

♦ Bönbokskommitténs förslag till En liten bönbok. Kyrkostyrelsen har begärt synpunkter från Nämnden (feb 2005).

♦ Samarbetsrådet mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan har utarbetat ett Förslag till överenskommelse om kyrkogemenskap Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan. Synpunkter till Kyrkostyrelsen (april 2005).

♦ Näringsdepartementets remisser

– Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt. Betänkande av Utredningen om kvinnofridsuppdragen

– Nytt nationellt kunskapscentrum. Ombildning av RKC. Betänkande av utredningen om ombildning av Rikskvinnocentrum.

Kyrkostyrelsen har begärt synpunkter från Nämnden (feb 2005)

♦ Lekmannaliv. Ett EFS-projekt i samverkan med Svenska kyrkan. Nämnden fick Kyrkostyrelsens uppdrag att lämna synpunkter på hur nationell nivå kan gå vidare när det gäller att stödja frivilligarbetet i Svenska kyrkan (oktober 2004).